★ Elvira & Klara ★

Åh jag vet inte hur det här ska gå att få ut i ord men jag får väl försöka. Han är ALLT, ALLT för mig. Det tror jag att dem flesta har förstått. Men jag tror inte alla har förstått vad han har gjort för mig. 

Han har gjort mig säkrare på mig själv. Han är den underbaraste ponnyn i hela världen enligt mig. När Falko såldes och Max blev lite liten och inte så mycket att jobba med längre så kom han in där i mitt liv och jag blev förälskad.  ♥21 Juni 2011♥

 

 

Max då, jo han jobbade vi sååå sjukt mycket med! När jag började sköta honom så gick det inte att rida ut på honom. Han bara sprang in i skogen och höll på. Men vi jobbade stenhårt med honom och i slutet så blev det en riktigt bra ponny. Han kunde rygga som jag vet inte vad! haha Riktigt duktig var han! Men hoppningen gick det inte så bra med. Men aja man kan inte lösa alla problem. Nu rider Alina honom ganska mycket tror jag? Och det ser ju riktigt bra ut! 

 

Men iaf när jag bytte till Terry så kändes det ganska bra med max ändå. Det är klart att det var många tårar som föll, jag och Max hade ju gjort allt tillsamans vi var ett team. Men det kändes ändå helt ok. 

Min och Terrys början då?

Jo det var väl inte helt lyckat. Han bet mig i armen en gång så jag fick värsta stora blåmärket. Med en färgblandning av grönt och blått. Haha

Och i början när jag red ut så stack han ganska ofta och så. Men jag ville att det skulle gå. Upp med huvudet och springa fort. Men det skulle gå! Jag hade bestämt mig för det! Han var/är den där fina springaren som var värd att kämpa för. Det är klart jag vet inte riktigt när filmen kommer att komma ut. Men jag på riktigt skämdes när jag hade ridit mitt dressyr program förra året. DÅ tänkte jag att det var min FÖRSTA och SISTA dressyr tävling med Terry. Men nu vet jag att det inte kommer bli så, för vi har utvecklats men man måste kämpa.

 Hösten 2011:

 

 

 

 Våren 2011:

 

 

 

 

 

 

Jag vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade honom. Jag tänker på honom varje dag! Varje dygn, varje timme, varje minut, varje sekund! Han är den jag lever för!

Nu tycker jag det ser mycket bättre ut, och framförallt det KÄNNS mycket bättre! Han är mycket mjukare. Jag ska nå mina mål (jag lämnar inte ut några mål här). Men vi ska lyckas och jag har bestämt mig för att Terry ska bli en dröm att sitta upp på. Hur mycket jag än behöver kämpa. Han kanske inte kommer att vara allas dröm, men han kommer alltid att vara min dröm. Man måste vara tuff som ryttare, han är ingen lek men ibland måste man vara leken, man msåte busa till det ibland. Annars blir det tråkigt! Haha